XXVIII-VI


Okej hur länge har det inte ekat tomt här inne då? Jag har undvikit bloggen totalt då jag verkligen inte har orkat göra något annat än att jobba och fullständigt vägra adaptera mig till Gävle igen. Hur klyschigt det än låter så lämnade jag mitt hjärta i Antalya. Jag trivdes så otroligt mycket där och det fick mig att inse hur stor skillnaden var mellan att åka på en charterresa där man bor på hotell och att ha ett eget hem och faktiskt bo där bland andra invånare. Vi lärde känna nya människor och upptäckte nya platser. Varje dag bjöd på överraskningar och dagar då det knappt hände något, hände det något, om någon kan begripa sig på det?... Staden levde och det är det som alltid har lockat mig, förstår ni? Därför var det väldigt svårt att mötas av en tyst, tillbakadragen och tråkig stad igen. Sammanfattning: Jag stortrivdes och tårarna var nära när planet lyfte och vi lämnade en vacker stad bland palmerna bakom oss.